Kategori: Spara

Både i kvällstidningar, ekonomimagasin och ekonomibloggar återkommer man till vikten av att jämföra olika sparformer och inte acceptera nollränta på insatt kapital.

Aftonbladet har exempelvis haft artikeln ”Byt Sparkonto – och tjäna tusenlappar”. Det är sant att man kan tjäna pengar på att byta sparkonto. Men hur mycket? Är det värt det?

En av Sveriges största ekonomibloggare, Jan Bolmeson, skriver en del om sparkonton och jämför dessa på olika sätt. Han har i ett av dessa inlägg en underrubrik med texten ”Tänk om den bästa räntan inte spelar någon roll?”. I en uträkning visar han att det inte alltid är värt att stressa runt och byta bank för att hela tiden få bäst sparränta.

En person som har 100 000 kr (väldigt få har så stor summa för att avvara till ett sparkonto) och sätter denna summa på ett konto med 1 % ränta kommer få 1000 kr efter ett år. Efter skatt blir det kvar 700 kr.

Om en annan bank kan erbjuda 1,3 % innebär det istället 1300 kr och 910 kr efter skatt. Är det värt att flytta summan till en ny bank för en förtjänst på drygt 200 kr? Kanske… Har du istället 50 000 kr så kommer vinsten av att byta bank bli ca 100 kr.

Bättre än inget…

Har du idag 100 000 kr på ett konto utan ränta alls är det självklart en fördel att flytta detta kapital till en bank som erbjuder 1% i ränta (och bankgaranti). Har du med säkerhet inte behov av pengarna inom ett år har du fått 1000 kr i ränta.

Räknar man med att det tar 30 minuter att starta ett konto hos en ny bank är det en bra förtjänst. Skillnaden mellan 0% och 1% är stor – i alla fall om du har ett stort kapital.

Men har du redan ditt kapital på ett sparkonto och ser att du kan få 0,3 procentenheter bättre ränta hos en annan bank bör du fråga dig om det är värt besväret. Detsamma gäller om du har mindre summor. Har du tid över och vill förbättra din privatekonomi finns bättre saker att lägga tiden på.

Lägg fokus där bäst resultat kan ges

Ett bra sätt att förbättra sin privatekonomi är att en gång per år se över sparande, lån, försäkringar, elavtal m.m. Att avsätta en dag på semestern för att tjäna de stora pengarna. För ofta handlar det om stora besparingar man kan göra.

Kanske kan bilförsäkringen pressas med 400 kr per år, kan bolånet bli en tiondel lägre och mobilabonnemanget bli 75 kr billigare per månad…

Det är enkla jämförelser som alla kan göra och som alla ger mer än 300 extra i plånboken varje år. Många gånger betydligt mer än så. Jämförelser som alla kan spara pengar på.

Det kan jämföras med att du behöver ha 100 000 kr över för att spara 300 kr extra på att byta sparkonto.

Vilket är det bästa lånet? Det som har lägst ränta? Det är vad många tror. Men det är stor skillnad på Bäst och Billigast. Dessutom är det stor skillnad på ränta och kapitalkostnad. Det är däremot många som inte alls tänker på detta utan jämför ett par långivare mot varandra och tar den långivare som erbjuder lägst ränta. Det gäller alltså att först reda ut begreppen.

Ränta – Med ränta menas den procentuella kostnad som uppstår när ett lån tecknas. Ränta anges alltid i procent och är alltså en procentuell del av hela lånebeloppet. Ett enkelt räkneexempel visar detta. Låntagaren har tagit ett lån på 100 000 kr och ska betala tillbaka hela beloppet efter år. Är räntan 5 % kommer totala beloppet att betalas vara 105 000 kr.

Inom räntebegreppet bör man även veta vad effektiv ränta innebär. Det är ett begrepp som speglar räntan under ett år och plus eventuella avgifter. Detta i ett procenttal. För det göra det enkelt så används exakt samma exempel igen. Men i detta fall är det inte bara ränta som ska betalas utan även en aviavgift varje månad på 50 kr och en uppläggningsavgift en gång på 500 kr.

Det innebär ytterligare kostnader på 1100 kr. Totalt ska då alltså återbetalas 106 100 kr. Eftersom räntor och avgifter tillsammans står för 6 100 kr innebär det att den effektiva räntan är 6,1 %. Detta förutsatt att hela lånet betalas av efter exakt 12 månader.

Det räcker alltså inte att titta på ett låneförslag och avgöra om räntan är låg eller inte. Man måste även se på den effektiva räntan som därmed kan bli betydligt högre om det uppkommer många småkostnader.

Kapitalkostnad – Kapitalkostnad är ”totalkostnad för lånet”. I fallet ovan är kapitalkostnaden alltså 5 000 kr respektive 6 100 kr. Det kan tyckas vara lågt för att låna 100 000 kr under ett år. Problemet är att mycket få lånar så stor summa under så kort tid. Med längre amorteringstid kommer det uppstå räntekostnader över längre period. Därmed blir även lånet dyrare ju längre amorteringstid som väljs. Men det är ju inget som räntan avslöjar.

Ett lån på 100 000 kr i ett år kan ha en ränta på 5%.

Ett lån på 100 000 kr i två år kan ha en ränta på 5%.

I detta fall är alltså räntan på exakt samma nivå. Men det ena lånet blir betydligt dyrare än det andra.

Det första lånet kommer att kosta ca 8600 kr per månad och alltså totalt 103 200 kr över lånetiden. Det skapar en kapitalkostnad på 3 200 kr.

Det andra lånet kommer att kosta ca 4 400 kr per månad och alltså totalt 105 600 kr över ett år. Det skapar en kapitalkostnad på 5 600 kr. Helt klart dyrare än lånet ovan. Men de allra flesta långivare visar ränta och räntekostnad tydligt – däremot är kapitalkostnad inte alls lika framträdande.

Sveriges mest kända sparekonom är troligtvis Claes Hemberg på Avanza (som dock nyligen meddelat att han slutar på Avanza). Men det är inte bara Avanza som valt att anställa en person med denna något udda titel. Även Nordnet har en liknande post och de som går in på en bank kan med lätthet få kontakt med en person som är väl insatt i finansbranschen och kan ge sparekonomiska råd.

En sparekonom jobbar med att analysera och jämföra olika sparformer och sedan guida personer att hitta rätt form utifrån behov och risknivå. Men att spara handlar inte bara om att lägga på hög utan även att minska utgifterna. Ett exempel är att just Claes Hemberg kämpat mycket för att privatpersoner ska sätta hårdare krav på sina banker och inte acceptera ”vilken bolåneränta som helst”. Bland annat genomförde han en twitterkampanj som fick stor genomslagskraft år 2012.

Att företag vill anställa sparekonomer och att tidningar som Placeringsguiden och Privata Affärer ökar i omsättning år från år visar att intresset är stort för sparande och investeringar. Många uppskattar helt enkelt de råd som ges. Men om man ser till de privatekonomiska problem som lyfts upp av Finansinspektionen är det inte sparekonom som främst behövs – utan lånekonom.

Allt större lån skapar risker

Under de senaste åren har Finansinspektionen pekat ut hushållens lånesituation som den mest oroväckande faktorn inom privatekonomin. De svenska skulderna har ökat med ca 7 % årligen under ett par år. Till stor del kopplas detta till bostadsmarknaden med extrema värdeökningar, framförallt i storstäderna.

Med hög belåning och stora lån skapas en stor risk. Klarar låntagarna en ränteförändring till det mer normala området (3-5%)? Vad händer om bostadsmarknaden stagnerar och många behöver sälja sina hus med förlust? Har människor råd att bo kvar om Sverige går in i en djup lågkonjunktur?

Det Finansinspektionen framförallt är oroad för att utvecklingen blir som under finanskrisen i USA där tusentals personer fick lämna sina hem, där banker gick i konkurs osv.

Men det är inte bara inom bolån som problemen hittas. Regeringen har en pågående utredning kring hur snabblånen ska kunna begränsas genom bland annat räntetak, kostnadstak och tydligare information till låntagarna. Även om Finansinspektionen inte är initiativtagarna så visar det på låneproblematik även finns bland dessa lån.

Som ytterligare belägg för att låneekonomer skulle behövas i större utsträckning kan siffror lyftas fram från Kronofogden. Under 2016 kom det in 40 000 betalningsföreläggande på privatlån – bara från Resurs Bank och Collector Bank. Summan är alltså extremt mycket högre om man summerar alla banker som erbjuder privatlån.

Det finns en viss ekonomisk risk i att välja sparformer – det kan en sparekonom hjälpa till med. Men det finns en betydligt större risk med fel lån, eller för stora lån. Det är det som en lånekonom borde förmedla.

Att samla lån innebär i korthet att man tecknar ett privatlån för att betala av och därmed lösa dyra lån och krediter. En person kanske har en kreditkortsskuld på några tusenlappar (ränta ca 15%) samt en delbetalning (ränta ca 10%) och ett mindre konsumtionslån (12%).

Dessa lån och krediter har alltså olika räntesatser och dessa räntesatser bör ses som ”normala” i förhållande till den kredit eller det lån som tecknats. Ett flertal kreditkort har exempelvis räntor mellan 12-18%.

Men problemet är att kreditkort är tänkt att användas för mindre krediter som betalas tillbaka relativt snabbt – inte som en något större löpande kredit. I så fall blir det ett dyrt alternativ.

Samla till ett

I exemplet ovan har personen tre olika lån/krediter. Genom att ”baka ihop” dessa kan personen få en betydligt bättre ränta. Den totala summan kanske är 35 000 kr och genom att ansöka om ett privatlån på den summan kan dessa dyrare lån och krediter lösas. Därefter kvarstår bara ett lån med lånesumman 35 000 kr. Skulden är alltså lika stor men lånevillkoren betydligt bättre.

Lägre ränta

Generellt kan man säga att ju lägre summa som lånas desto högre ränta kommer personen att få. Det syns inte minst på snabblån där summorna är mycket små – men där räntan är extremt hög. Men även inom privatlån är detta tydligt. De som lånar 6 000 kr under 1 år får betydligt högre ränta än den som lånar 50 000 kr under 8 år.

Det är inte så oväntat då lånföretaget tjänar betydligt mer på lånet på 50 000 kr än det på enbart 6 000 kr. Större lån premieras helt enkelt med lägre ränta.

Ovan har personen tre lån/krediter. Det skulle kunna vara på summorna 5 000 kr, 20 000 kr och 10 000 kr. När ett privatlån istället tecknas på 35 000 kr ges en mycket lägre ränta just på grund av att det är större summa.

Men det handlar även om låneform. Privatlån ger generellt bättre ränta än kreditkort, mindre konsumtionslån samt delbetalningar där ränta ska betalas.

Olja är en unik råvara. En råvara som inte bara omsätter miljarder dagligen på råvaruhandeln utan som även skapar debatt, politiska ställningstaganden och konflikter. Samtidig är det en av de råvaror vi är allra mest beroende av genom att oljan är basen i drivmedel, plastprodukter och en rad kemiska vätskor.

Investering i olja kan ske på flera olika sätt.

Certifikat med hävstång

De som vill ta en hög risk kan välja att handla med certifikat med hävstång. Bland dessa finns exempelvis Bear Olja X5 samt Bull Olja X5. Det första certifikatet kommer att öka 50% i värde om en så liten värdeförändring som 10% sker på oljan nedåt. Den andra stiger med samma summa om värdet på olja stiger 10%.

Med hävstång får man alltså ut en stor vinst i förhållande till underliggande råvaras förändring. Genom att bevaka oljepriset på börsen och hitta tillfällen då man själv tror att oljepriset kommer ändras på relativt kort sikt kan därmed stora vinster (eller förluster) ske.

Oljecertifikat

Ett klassiskt oljecertifikat följer rörelserna i oljepriset. Dessa kan köpas via banker och värdepappersmäklare. Bland oljecertifkat finns även de som ger motsatt effekt. Går oljepriset ner 1% så går certifikatet upp lika mycket i värde.

Råvarufonder

En fond består av ett flertal olika aktier. En råvarufond består därmed av aktier från företag inom råvaruindustrin. Det kan därmed innebära att investering sker i företag inom bland annat guld-, vete- och oljeindustrin. Vill man ha högre exponering mot just olja bör de olika råvarufonderna granskas utifrån deras investeringspolicy. Det finns exempelvis råvarufonder som av etiska skäl inte alls investerar i just olja.

Aktier

Genom att köpa aktier i företag inom oljebranschen kan man själv välja inriktning, risk och bransch. Till viss del påverkas aktiernas värde av förändringar i oljepriset men här kan även andra faktorer påverka så som förväntningar på företagsledningen, alternativa energikällors framfart samt vad företaget har för produkter eller tjänster.

Något som många brukar diskutera direkt är vilken skillnad det faktiskt finns idag mellan ett så kallat snabblån samt ett privatlån som man väljer att ta. Många personer som tittar på dessa två olika lån som finns, så brukar man rätt snabbt konstatera att det finns en rad olika skillnader som är viktiga att beakta, innan man bestämmer sig för vilken typ av lån man är intresserad av.

Så ska man då diskutera det mer öppet, så är ett snabblån ett lån som man oftast kan skicka ett sms, så man får pengar till ens bankkonto inom kort. Det tar inte alls lång tid innan man kan se pengarna på kontot, och det är oftast det här som är anledningen till varför massa människor ser till att ta de här så kallade snabblånen.

Vänder man sig för att se på det som kommer med privatlån, så kan man faktiskt säga som så, att dessa lån kan man inte direkt få genom att man skickar ett sms. Du behöver faktiskt gå igenom en hel ansökan, samt få den beviljad innan, man kan säga som så att det tar betydligt längre tid innan man får detta beviljat.

Dessutom är det som så, att när det kommer till snabblån så är dessa lån oftast mycket små. Oftast är snabblån bara för personer som vill låna 1000 kr. Men det många inte vet när man tar dessa lån är att räntorna är väldigt höga, och det tar betydligt längre tid för en att betala av lånet då räntorna lägger på sig hela tiden.

Så var väldigt vaksam och se till att alltid följa upp detta, för att det kan bli en väldigt dyr historia om man inte har allt detta i åtanke. Men nöden har ingen lag. Om matpengarna är slut kan det ändå vara värt med ett lån för att överleva. Det beror på situation till situation!

Det finns flera vägar att gå för att hålla nere kostnaden på däckinköpen så mycket som möjligt. Att köpa begagnat kan vara en väg – men då riskerar man att få däck som är så pass slitna att de inte erbjuder samma säkerhet som nya. För de som köper nya däck finns minst två saker att tänka på:

Jämför flera olika butiker

Det allra viktigaste är att jämföra flera olika butiker. Prisskillnaden är stor och bara för att en E-butik är billigast på en sorts däck så är det inte säkert att man är lika billig på andra modeller.

I en test kostade det billigaste sommardäcket, till en Nissan Primera Traveller (P12), 495kr/st hos Dackonline.se. Detta var däremot budgetdäck från ett märke som inte är speciellt känt på den svenska marknaden. Men även de som söker efter däck med riktigt bra kvalité kan spara en hel del. Exempelvis kostade Nokian Nordman SX 810kr/st. Ett däck som hos en annan konkurrent kostar ca 950kr/st.

När Expressen genomförde ett test av sommardäck, 2016, uppmärksammade de även samma sak. I deras artikel ”Stor skillnad för samma sommardäck” lyfter de upp att det i vissa fall handlade om tusenlappar i skillnad för den som vill byta fyra däck.

Frakt och montage

De som beställer däck online bör även se på två saker för att få en bild över hela kostnaden. Det ena är frakten. Däck är dyra att frakta och det varierar kraftigt hur denna kostnad ska betalas. I vissa fall kan det vara fri frakt om man beställer över en viss summa. Ett annat alternativ är att frakten är gratis/billig om man beställer däcken till en närliggande däckfirma. I andra tillfällen måste kunden betala hela frakten själv.

De som vill ha hjälp med montage av däcken bör även se om detta går att boka via det företag som säljer däcken. Det är relativt vanligt att de samarbetar med däckfirmor vilket gör att man kan köpa ett paket med allt som behövs. Däck beställs online, de skickas till en däckfirma och man åker dit och får de monterade. Det billigaste alternativet är däremot förstås att man monterar dem själv. De som bytt mellan sommar- och vinterdäck några gånger vet ju att det inte krävs mer än en halvtimmes jobb.