Amorteringskravet skapade stor efterfrågan på tilläggslån

När kravet på amorteringskrav klubbades igenom i riksdagen var det många som började se över sina bolån och planera för att eventuellt höja dessa innan amorteringskravet började gälla. I maj 2016 rapporterade exempelvis SVT just om detta. Enligt bolåneföretaget SBAB hade efterfrågan på tilläggslån ökat med hela 35% mot samma period föregående år. Även andra stora banker hade sett en ökning även om den inte varit lika stor som för SBAB.

Med tilläggslån menas i detta fall att bolånet utökas för att bekosta renovering eller tillbyggnad på huset.

Men varför ökade efterfrågan så mycket?

Orsaken till att många har valt att utöka sitt bolån under våren 2016 handlar om hur amorteringskravet skulle bli utformat när det började gälla.

När kravet började gälla fick alla nya bolån ett amorteringskrav så länge som belåningsgraden är över 50%. Först var kravet på 2% av lånesumman per år ner till att belåningsgraden är 70%. Därefter var kravet 1% av lånesumman ner till att belåningsgraden är 50%. Därefter är amortering, enligt lag, inte något krav. Däremot kan det finnas krav från de enskilda bankerna.

Kravet gäller alltså enbart nya bolån. Men när en person tar ett tilläggslån så betyder det i realitet att det är ett nytt bolån som tecknas. Detta på hela summan. Enligt de första förslagen gällande amorteringskravet skulle detta göra att ett tilläggslån skulle aktivera amorteringskrav på hela bolånet.

Den som exempelvis har ett bolån på 1miljon kronor och höjer detta med 100.000kr skulle få ett totalt lån på 1,1 miljoner som då plötsligt innefattas av amorteringskravet.

De som inte ville få hela sitt bolån under amorteringskravet var alltså tvungna att utöka bolånet innan kravet trädde i kraft. Där låg orsaken till att så många valde att utöka bolånet under våren 2016. (I maj kom även ett förslag som skulle ändra just denna konstruktion. Men i oro för att detta inte skulle klubbas igenom passade många på att ta tilläggslån på våren)