Sparekonom är inne – Men var är lånekonomen?

Sveriges mest kända sparekonom är troligtvis Claes Hemberg på Avanza (som dock nyligen meddelat att han slutar på Avanza). Men det är inte bara Avanza som valt att anställa en person med denna något udda titel. Även Nordnet har en liknande post och de som går in på en bank kan med lätthet få kontakt med en person som är väl insatt i finansbranschen och kan ge sparekonomiska råd.

En sparekonom jobbar med att analysera och jämföra olika sparformer och sedan guida personer att hitta rätt form utifrån behov och risknivå. Men att spara handlar inte bara om att lägga på hög utan även att minska utgifterna. Ett exempel är att just Claes Hemberg kämpat mycket för att privatpersoner ska sätta hårdare krav på sina banker och inte acceptera ”vilken bolåneränta som helst”. Bland annat genomförde han en twitterkampanj som fick stor genomslagskraft år 2012.

Att företag vill anställa sparekonomer och att tidningar som Placeringsguiden och Privata Affärer ökar i omsättning år från år visar att intresset är stort för sparande och investeringar. Många uppskattar helt enkelt de råd som ges. Men om man ser till de privatekonomiska problem som lyfts upp av Finansinspektionen är det inte sparekonom som främst behövs – utan lånekonom.

Varför inte en lånekonom?

Allt större lån skapar risker

Under de senaste åren har Finansinspektionen pekat ut hushållens lånesituation som den mest oroväckande faktorn inom privatekonomin. De svenska skulderna har ökat med ca 7 % årligen under ett par år. Till stor del kopplas detta till bostadsmarknaden med extrema värdeökningar, framförallt i storstäderna.

Med hög belåning och stora lån skapas en stor risk. Klarar låntagarna en ränteförändring till det mer normala området (3-5%)? Vad händer om bostadsmarknaden stagnerar och många behöver sälja sina hus med förlust? Har människor råd att bo kvar om Sverige går in i en djup lågkonjunktur?

Det Finansinspektionen framförallt är oroad för att utvecklingen blir som under finanskrisen i USA där tusentals personer fick lämna sina hem, där banker gick i konkurs osv.

Men det är inte bara inom bolån som problemen hittas. Regeringen har en pågående utredning kring hur snabblånen ska kunna begränsas genom bland annat räntetak, kostnadstak och tydligare information till låntagarna. Även om Finansinspektionen inte är initiativtagarna så visar det på låneproblematik även finns bland dessa lån.

Som ytterligare belägg för att låneekonomer skulle behövas i större utsträckning kan siffror lyftas fram från Kronofogden. Under 2016 kom det in 40 000 betalningsföreläggande på privatlån – bara från Resurs Bank och Collector Bank. Summan är alltså extremt mycket högre om man summerar alla banker som erbjuder privatlån.

Det finns en viss ekonomisk risk i att välja sparformer – det kan en sparekonom hjälpa till med. Men det finns en betydligt större risk med fel lån, eller för stora lån. Det är det som en lånekonom borde förmedla.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*